Jag fuckade upp med biljetter till Franzen på Internationell Författarkväll men som en katt med nio liv landade jag på fötter igen. Från att vara slutsålt öppnade sig plötsligt en glimma av ljus och två biljetter stod mirakulöst till förfogande! De greps direkt och jag är back on track - som vanligt. För ett par år sedan skulle jag flyga till Paris och höll på att missa planet med 1 minut. Höll på att missa, men gjorde det inte. Samma sak när jag skulle flyga från Rom till Stockholm och vaknade opackad när taxin stod utanför dörren och tutade, men det gick bra där med. Som det gjorde med Paul Auster-biljetterna som var slutsålda och som jag sen lyckades landa. Som det gjorde med Jonathan Franzen. Som gör att jag aldrig, aldrig lär mig och är och förblir en lucky slacker.
2 kommentarer:
Låter inte som att du behöver lära dig, funkar bra ändå:)
Ja, på det här sättet får jag ju också en endorfinkick när efter allt hopp verkar ute så lyckas jag trots allt rädda dagen! När alla andra bara köper en biljett får jag en biljett + känslan av att jag är extrabra eller att universum måste gilla mig extra mycket. Så jag fortsätter att utmana ödet och endorfinknarka i miniformat.
Skicka en kommentar