Paul Paul Paul

Oj oj oj. Drömde att Paul Auster hade ett öppet förhållande med Siri och med sin sugande blick satte han klorna i mig.
 

Det hela började med att han tog emot för signering på Kulturhuset innan sitt framträdande på Internationell Författarscen. När jag räcker fram boken vill han att vi istället ska sätta oss enskilt på ett café och prata om den. Jag blir förstås överlycklig. Jag är nervös men samlad och han roas av min beundran av honom och driver flirten aggressivt ändock inte verbalt uttalat. Stämningen är minst sagt laddad. När jag så tar fram New York-triologin för att få den signerad är det istället är en roman baserad på Iron Maiden av Bret Easton Ellis (!). Pinsamt. Men han skrattar bara och säger "let's get outta here". 

I ett rus ger vi oss ut i Sthlm stad och pratar om arkitektur och små arbetarbostäder, skillnaden mellan holländska och engelska balkonger. Plötsligt lutar han sig in mot mig och det går inte längre att förneka att flirten är på allvar och säger: "Vilken tur att vi bor så nära varandra nu när jag fallit för dig". (Något åt det hållet. inte lika sappigt som det ser ut så här i skrift. Tänk på att jag är i ett lyckorus - självaste Paul Auster och jag upptäcker staden ensamma tillsammans och nu uttrycker han sin begynnande kärlek för mig!). "I love you". Jag som trodde han bodde i New York börjar nu leka med tanken att det här kanske kan bli något! Han förklarar att han fortfarande bor ihop med Siri när han är i Brooklyn men att de har ett öppet förhållande och att han också har en lägenhet i Malmö. Han försöker kyssa mig men jag börjar få dåligt samvete och erkänner att jag har en sambo och tre vackra barn och en balkong (tydligen likställt med barn i min dröm). Öppet förhållande, orden I love you så snabbt, varningsklockor ringer, men när han håller om mig stretar jag inte emot alltför mycket och njuter av den stulna kyssen.

Jag tar med honom för att visa min arbetsplats (don't ask me why). Mina kollegor blir naturligtvis avundsjuka och säger att jag kuttrar som en förälskad höna och att det syns på långa vägar! I ett virrvarr av händelser tar Paul mig ner till Malmö och här vänder drömmen och blir fantasy influerad. I Malmö allt är som en serietecknad version av framtiden. Bilar swooschar förbi på banor i luften och det regnar målade grodor. Jag blir förvånad över hur stor skillnad det är mot Sthlm. Jag har nämligen aldrig tidigare varit i Malmö (vilket är sant i verkligheten också). Paul äger en biffarm (tänk Belgian Blue) och är en fena på att räkna muskelknutar (?). En kvinnlig anställd ger mig en svartsjuk blick och skriker till Paul att hon minsann var hans favorit för inte alltför länge sedan! Hon ser sliten ut. Det är tydligt att allt han är ute efter är en hålldam och när jag försöker dra mig ur situationen visar det sig att herr Auster är en mutation med kroppsdelar av titan och ur honom väller en frätande, brandfarlig vätska fram. Min sambo dyker plötsligt upp och räddar dagen och vi flyr undan explosionerna bakom en tjock mur, hittar en flyktväg. I köpcentret på väg hem möter jag, min sambo och våra tre barn Paul som mumlar något om att jag är en tråkig liten mus som inte ville ta del av hans spännande liv. Och jag ser verkligen tråkig och musaktig ut men känner att jag fått en knäpp på näsan och lärt mig läxan att aldrig låta mig förföras av en författare igen. Jag tittar på klockan som nu är 17.50 och konstaterar torrt att han missat signeringen på Pocketshop, Sergels Torg.

"Någon" är uppenbarligen överpepp inför Paul Austers Sthlmsbesök idag och då har jag inte ens en biljett till Kulturhuset. Jag får sitta i Studio 3 och se på en skärm. Min kompis har biljett och ska ta min kopia av New York-triologin för signering. Det kanske är säkrast så... Nu ska jag sätta mig på balkongen och läsa ut Invisible.