Åh jag kan inte tänka mig något trevligare en fredagskväll än att gå och lyssna på Ian McEwan på Kulturhuset, och då ska ni veta att jag brukar ha mycket trevliga ost- och vinfyllda fredagar! Vilket brilliant mind han är! Och witty och ironisk precis som britter bör vara. Jag var verkligen fylld av lycka när jag tog t-banan hem. Ett litet minus för intervjuaren då som i mitt tycke inte alls kunde följa McEwans glittrande samtalsflöde. Synd också att alla är så blyga för att ställa frågor, undertecknad inte allra minst. Kom hem och fortsatte kvällen med att klicka mig direkt till Youtube för att se när Richard Dawkins samtalar med McEwan, om religion. Vilken fantastisk kombo de två utgör!
Men tillbaka till Kulturhuset. Måste säga att jag ställt mig lite tveksam till Solar tidigare, med tanke på genren - en komedi, som även Ian påtalade är en svår, gruppspecifik och daterad genre - men efter högläsningen av scenen som utspelar sig på ett tåg med huvudrollsinnehavaren, en medpassagerare och en chipspåse i centrum så känner jag mig faktiskt bara positiv inför hans senaste verk. MEN mer sugen är jag dock att backtracka till de något mörkare dagarna och romaner som Cement Garden och Enduring Love, hans tidigare verk under en tid då han tydligen gick under namnet Iam McAbre. Har läst Saturday och On Chesil Beach i sommar/höst vilka både toppade betygskalan och sköt Ian direkt upp bland favoritförfattarna för mig! Balanserar nu mellan en iver att läsa hela hans repertoar nu nu nu och en lyxig känsla av att jag har större delen av kakan kvar...
Måste jag nämna att jag nördigt ställde mig i kön för en signering?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar