L'élégance du hérisson

Den ligger på de svenska topplistorna för 2011 bland hundraåringar och dyngkåta skådespelerskor, Igelkottens elegans av Muriel Barbary. Som den boksnobb jag är (egentligen inget snobbigt about it, vill bara läsa vad jag anser vara bra böcker, det handlar alltså inte om kanon eller hög eller låg litteratur. Kräsen kanske är ett bätte ord?) har jag inte känt mig ett dugg nyfiken eller intresserad. Älskar det franska omslaget men det är inte det som stått i hyllorna på Hemköp. Frågan är dock om jag hade dragits till det lika mycket om det kom med den översatta titeln och inte den franska. Ett tryckt språk är också estetik och franskan med sina apostrofer och ofta förekommande É (é) leder ligan. Jag har alltså bara noterat igelkottens existens och närvaro överallt utan att fundera mer på saken och hade det inte varit för Twitter och en retweet där hade jag säkert missat boken i många år till.

Retweeten löd: "Ikväll kl 22.15 visar SVT2 Igelkotten. Den måste ni se! MÅSTE! Hör ni det!? Inte bara för att den är fransk alltså." Varpå jag, pga av detta korta, uppmanande, beordrande Tweet, kände mig manad att kolla upp trailern på Igelkotten och utropar snart inombords att 'Ack, de kör citat från Anna Karenina i en hiss!' och känselspröten går genast på högspänn!

Jag älskar nämligen böcker som har litterära referenser eller handlar om författare, thus den tidiga gladheten i Paul Auster och Kings Lida. Den här verkar dessutom väldigt fin (utifrån filmens fria tolkning, via en kort trailer). Mer behöver jag inte, jag är intrigued. Och ännu en gång bannar jag mig själv för att jag inte höll upp franskan efter 3 år studier i skolan! Tre år med höga betyg och jag förstår inte ett ord idag. Skolan slösas på barn som inte förstår bättre är min bestämda åsikt. Skulle ge mer än mycket för de franskalektionerna idag. Men tiden! Men pengarna! Har laddat hem två stycken appar på min iPhone i tron att jag skulle kunna snappa upp lite av den gamla kunskapen med lite hjälp, men har jag lyssnat mer än en gång på dem? (nej)

Nåväl, tillbaka till Igelkotten! Om någon vill fnysa åt mig för att jag i allmänhet ratar topplistan, gör det, så ofint av er. Till mitt försvar det finns så mycket litteratur out there så man måste vara krass och ja, ibland fördomsfull. Jag har inte tid att vara öppen mot hela världens böcker och gå på nit efter tidskrävande nit. Livet är för kort, ladies (and gentlemen)! Och jag har sedan länge förlikat mig med att topplistan inte är den bästa indikation på böcker jag gärna läser. Ca 10 % av den är det dock och ibland är det lätt att guldkornen slinker förbi i vaskningen. Tack Bia och Minna för att detta inte så skall ske denna gång!

Nu kommer dock nästa dilemma, ska jag begå kardinalsynden och se filmen innan boken eller ska jag vara kristen och vänta? Jag har god lust att köpa hem snacks, bänka mig framför SVT2 ikväll kl.22.15 och synda.