Angående helgens
jerka som handlade om filmatiseringar höll jag helt på att missa en av mina favoritförfattare pga av en filmatisering. Detta är en jag tidigare nämnt och prisat för kläderna, (believe you me, den
klänningen kommer jag låta sy upp en vacker dag) -
Jacqueline Durran var faktiskt nominerad till en Oscar för Best Achievement in Costume Design - men filmen (ja, vi talar om
Atonement) gillade jag inte. Hade inte läst boken, inte något alls av mr
McEwan faktiskt, och efter filmen - även om min syster ständigt hävdade hans briljans - så var jag inte direkt jättesugen på att läsa honom. Det hela bottnar i ett djupt ogillande av Kiera Knightley och hennes spetsiga uppenbarelse med plutande mun med underbett som ska, gissar jag, utstråla sexighet. Har så fruktansvärt svårt för henne att jag inte kan uppskatta de filmer där hon figurerar. Det är något jag finner drygt med henne och det är inte helt ovanligt att de karaktärer hon får spela inte är särskilt sympatiska. Eller så är det jag som är förblindad, andra kanske upplever henne som en djupt charmig varelse. Jag borde dock vetat bättre än att basera mitt omdöme om en bok på filmatiseringen - ALLA vet ju att boken är bättre än filmen, det gäller alla böcker alla filmer - och särskilt när Kieras namn står med på skådespelarlistan. Ogillade ju även
Stolthet & Fördom två år tidigare trots att jag älskar Jane Austen vilket borde säga någonting. Är inte förövrig filmaffischerna väldigt lika? Så plockade jag då upp Ian trots allt sent omsider. Inte Atonement, utan Saturday, och föll handlöst! Nu är han en av mina absoluta favoriter och jag längtar tills jag ska läsa Atonement för det har jag fortfarande inte gjort. Nuförtiden håller jag den dock som en liten juvel att beundra och begrunda innan jag ger mig på vad jag räknar kallt med kommer att bli en av mina bästa läsupplevelser. Den som spar han har.
Fotnot: Keira får göra en hejdundrande performance i framtiden om jag ska försonas med henne.
5 kommentarer:
Äntligen en like! Jag har iofs inget generellt emot Kiera K men jag hade oerhört svårt för filmen Atonement. Jag kände när jag såg den att det troligen ligger en sagolik roman till grund men jag har inte lyckats uppbåda ork att försöka läsa den eftersom jag störde mig så på filmen. Kanske skulle försöka något annat av McEwan istället för att avdramatisera lite... I övrigt verkar det som att alla andra i hela världen gillade den där filmen, skönt att vi iaf är två som inte gör det ;)
Även utan att lägga in subjektiva känslor kring Keira så tyckte jag inte alls om filmen. Och du är den enda jag hört som också ogillat den! Man såg vad de siktade på men ingenting klickade. Något man som du säger förstod på papperet borde vara underbart. Efter ha läst andra McEwan-böcker räknar jag som sagt också numera med att det är en makalös roman. Och ja, det är nog klokt att gå runt Atonement och börja i nån annan ände av hans författarskap för att inte färgas alltför mycket av filmen när man sen läser boken.
Jag har också issues med henne! Hon är väl en helt okej skådis men varför ska hon vara överallt?? Jag läste boken före filmen och hon var så långt ifrån den där rollen att ... ja ungefär som i Pride & Prejudice. Boken gillade jag inte heller men läste nyligen Hetta (Solar) av McEwan och har nu förlåtit honom för ALLT (nåja, alltså Atonement) ;)
Ja, hon är ju inte direkt en jättedålig skådis, det är bara något hos henne jag inte klarar av. Kul att du gillar Solar - den har jag faktiskt inte läst, bara hört honom läsa ett stycke ur den på Internationell Författarscen. Den ska ju vara något lättsammare än många av hans andra böcker. Förstår att han bar smeknamnet Ian MacAbre back in the day...
Åh jag tyckte så mycket om filmen men jag tycker å andra sidan om allting som utspelar sig mellan 1900 och 1940 typ. Men jag ångrar att jag såg filmen för nu vill jag inte läsa boken. Ska nog göra som du och kanske läsa någon annan av hans böcker. Har förstått att han är väldigt älskad.
(Tycker heller inte om underbetts-Kiera. Hon kan verkligen förstöra en bra film.)
Skicka en kommentar