Skrivet i ljus

Moderna Museets fotografiska samling sträcker sig från 1840 till vår samtid. Just nu finns ett smått fantastiskt urval utställda i Modernas omfattande utställning En Annan Historia.

En annan historia: I kamerans våld visar samtida fotobaserad konst. 
En annan historia: Se världen! presenterar perioden 1920 till 1980.
En annan historia: Skrivet i ljus lyfter fram pionjärer från 1840 fram till 1930.

The Angel at the Tomb, 1870 

© Julia Margaret Cameron

Jag koncentrerade mig (naturligtvis) på de äldre fotografierna fram till 1940-talet. Salarna är späckade av fantastiska bilder och känner jag kräver definitivt ett ombesök. Några personliga favoriter måste jag dock nämna. Ingen fångar skönhet i prerafaelitisk anda som Julia Margaret Cameron. Hennes bilder innehar en konstnärlig intention på ett sätt som det avbildande, dokumentära fotografiet innan inte hade. Det är tydligt att hon söker en målerisk kvalité fast i fotografisk form. Hon använde exempelvis samma modell som prerafaeliterna till vissa fotografier. I många av hennes bilder står dock hennes parlormaid Mary Hillier modell, t.ex. i den stunning avskalade men ack, så sensuellt lidande "Call, I follow, I follow, let me die!", vars titel är en lånad rad i en dikt av Tennyson, 'Lancelot and Elaine' från Idylls of the King (1859), i vilken Elaine drivs till vansinne av obesvarad kärlek, samt i The Angel at the Tomb från 1870. Det här är viktorianskt på den allra högsta nivån! Litterär fotnot: Virginia Woolfs mor var en av Camerons modeller.

Call, I follow, I follow, let me die!
© Julia Margaret Cameron

Utställningen innefattar också en del som belyser resandet och landskapet. Här finns pyramiderna, Konstantinopel och Andrées polarexpeditionen. Måste här bara inflika min oerhört starka dragning till polarexpeditioner! Tänk The Terror. Den som vill ha en annan litterär referens här (det är trots allt en bokblogg även om det obviously kilas in en hel del konst) kan väl inget vara mer lämpligt än Stridbergs Stjärna. Personligen är jag inte lockad till boken trots min faiblesse för tidigt upptäcksresande. Har inga som helst hopp om att den lever upp till någon kvalité att tala om, inte ens kvalitativ underhållning. I salen för landskapsfotografier hänger också den alldeles exceptionella samlingen av Watkins foton som dokumenterar den amerikanska västern under tiden för guldrushen, mer specifikt Yosimites fantastiska bergiga landskap från 1860-talet. De är förvånansvärt stora (mått: 51,3 x 41,9 cm) tagna med hans  "Mammoth Camera" och man kan bara föreställa sig vilket jobb det ändå krävdes att släpa ut utrustningen i naturen på den tiden när man inser negativen, dvs glasplåtarna, var i 1:1 skala till fotografiet.

Three Brothers, 1861

© Carleton E Watkins

Sekreterare vid tyska radion, 1927/ca 1975
© August Sander/BUS 2011

Något man definitivt inte bör missa när man besöker utställningen är delar ur August Sanders projekt Menschen des 20. Jahrhunderts - People of the 20th Century, som består av svart-vita porträtt av det tyska samhällets medborgare under 1900-talets första hälft, grupperade i undergrupper. Vad sägs om den spektakulärt chica sekreteraren vid tyska radion till vänster? Det är klart att det här också väcker reaktioner med funderingar kring intention och man tolkar naturligtvis också detta med förförståelse om Nazityskland som kom inte långt senare så det här är utan tvekan ett projekt jag skulle vilja fördjupa mig i.



Och så lite mer litterärrelaterat: Duane Michals som också ingår i samlingen utgår ofta ifrån litterära förlagor och så lägger han till text till sina bilder som förstärker men inte sällan motsäger motivet. I hans "textfotografier" behandlas existensiella teman som döden, lycka, saknad, ensamhet och minnet. "No one can reproduce my handwriting, but someone else can always make a new print", har han själv sagt, liksom "Seeing words on a page pleases me. It is like a trail I've left behind me, uncertain, strange markings [...]."

This Photograph is My Proof, 1974
© Duane Michals 

"This photograph is my proof. There was that afternoon, when things were still good between us, and she embraced me, and we were so happy. It did happen, she did love me. Look see for yourself!"

An Unfinished Letter to Someone Who Once Loved Me  (1976)
© Duane Michals 

"An unfinished letter to someone who once loved me. Dear friend, I still have the keys you gave me. I saved everything. It is a symptom of my illness. You are my infection. But I am getting better. There is something I have to tell you. I hope you can understand. Sometimes when I know you are not home I enter your apartment. It pleases me to see it just as I remember it. I saw your new blue sweater. How lovely you must look wearing it. There was a letter from some man whose name was unfamiliar on your desk. I wonder who he is. Once I placed my head on your pillow, where you sleep. I could still smell your hair. I want "